mimmisofiepoulsen

För något år sedan så fanns inte döden i mina tankar över huvudtaget. Jag hade bara varit på en begravning som jag inte ens minns! Ingen jag kände bra hade dött. Men nu så snurrar tankarna väldigt mycket! På ett år har min familj förlorat 3 st! Det har varit en tuff vår för oss men på något sätt så tror jag att det är som Rebecca Aronsson sa till mig när min morfar dog eller om det var när vi pratade om hennes cancer, att blir så stark som man behöver vara! Men nu när hon inte längre lever, vem ska då kommentera dessa styrkeord i min blogg? Jag kan inte säga att jag kände Becca särskillt bra men detta tar väldigt hårt på mig ändå!
Dels för att hon var en underbar och omtänksam människa som gav mig styrka bara genom att finnas, och dels för att det gör så ont att veta att en av de personer man älskar mest av allt lider så fruktansvärt efter att ha förlorat sin bästa vän!
Jag sitter nu och gråter efter att ha läst Jennies blogg och kan själv inte föreställa mig hur hon har det!
Detta gör mig rädd att vi alla en gång kommer dö och jag kommer förlora fler jag älskar!

I denna stund tänker jag på min älskade morfar och farmor! och fina Rebecca! Jag hoppas att ni har det bra i himlen! VILA I FRID! Jag hoppas vi ses någon dag!